börjar kl. 06.00. Nä, vill väl inte påstå att det är ett kriterum egentligen, men den här söndagen gjorde det. Även om jag inte kan förneka att viss irritation infann sig just då, när jag som bäst ägnade mig åt att sussa min ack så välbehövliga skönhetssömn, och O kom intrippandes, väckt av regn och storm, och ville titta ut på träden - först länge genom fönstret, och sedan inte nog med det... utan även ville gå ut. Nåväl - jag är själv förtjust i att titta ut på just vår fina gård när det är mörkt, höst, regn och oväder. Hela gården är som en stor lekplats med mysiga bänkar och bord, träd och buskage, och dessutom en gatlampa som sprider härligt småkusligt ljus och skuggor över hela gården. Precis så tänker jag mig att det såg ut när Bosse satt på en bänk i Tegnérlunden i Astrid Lindgrens bok Mio min Mio. Så, själv tjusad av tanken, men för lat och frusen för att ens hoppa i ett par skor hjälpte jag O att ta på sig jacka och mössa, och strax efter att han hade stängt dörren till lägenheten bakom sig öppnade jag den tyst i smyg och kikade när han tassade ner och öppnade porten och ställde sig att beskåda härligeheten. Vilken otrolig ynnest det är att få återuppleva magin i såna här ögonblick genom sina barn. O sprang en snabb runda i mörka regnet på gården och när han kom inrusande i trappuppgången igen såg jag precis hur härligt och kusligt han tyckte det var på samma gång.
Efter detta tidiga äventyr var vi båda ganska klarvakna, och det dröjde inte länge förrän även M var på fötter och deklarerade att hon var "hungrig i magen". När mamma får bestämma om morgonen så kombinerar man gärna frukosten med någonting annat - t.ex. pyssel och sömnad. Alla var nöjda med detta, inte minst pappan som lugnt fick sova vidare!
Sandlådan är kanske inte det självklara valet, men man kan faktiskt ha skön söndag även där (inte hela dagen...), särskilt om man får ha en stickning till hands.
Stickningen fick följa med även på skön höstpromenad, fika och höstmiddag i äpplets tecken hos goda vänner, och innan kvällen var till ända var den därmed klar:
3 nya work-in-progress:
5 kommentarer:
☂ Om vi bott kvar i huset skulle O definitivt fått sällskap av en fotbollsdribblande V i ovädret :-) ☂
Mössan bidde ju finfin! Trodde först att det kanske skulle bli en hel kofta med det tidskrävande mönstret...
Ha ha - det hade varit en skön syn kl. 06.00 en söndag :-DDD
Tackar :-) jag hade mina dubier under arbetets gång, men både jag och M blev ganska nöjda med resultatet. Men jag kommer alltid att tycka att din M:s snarlika röd-vita är världens absolut finaste mössa. Jag är för övrigt nyfiken på hur dina strumpor framskrider!
/S
underbar mössa, går det att beställa en i vuxen storlek och jag köper garn och säg två islatte på espresso house?
kram c som börjar lära sig att blogga men saknar ett schysst blogg-namn
Jamen javisst - O har också beställt en, jag kanske skall göra en likadan till dig, det blir isåfall en svart med blixtar, är det ok? :-DD kram! s
M´s mössa är ju en present från räsersnabbstickande farmor... tyvärr kan jag inte ta åt mig äran där. Jag är en snigelstickare. Och nu e den för liten, så jag får väl hinta om att M behöver en ny, så svänger hon ihop en på ett Dobbidoo-avsnitt.
Strumporna ja... är inte klara.
Skicka en kommentar