Köksbestyr

Knepet är att smyyyyyyga.... tyst, tyst, tyst.... öppna skåpsdörren sakta, sakta, så att den inte knarrar. Samma sak med kylskåpet. Och försiktigt knäppa på spisen. Järnspikar också, där slamrade jag med en kastrull! Max 3 sekunder senare är mina stackars prövade hälar måltavla för en trip trap-stol och en kökspall, och två ropar i kör, "jag vill hjälpa tiiiiiill!!". Tänker tyst för mig själv "grr - jag som ville fixa maten snabbt idag", säger högt "visst får ni det!". För visst vill jag det, egentligen, fastän det visserligen hade gått snabbare om jag hade gjort det själv. Med två ivriga underåriga i mycket litet kök brukar hjälpen normalt få ske under rätt så strikta och ordnade former - men idag var det bara en liten som anmälde sig som frivillig - så för en gångs skulle fick hon husera bäst hon ville.

Biiiiig mistake

... var det att ge 3-åringen (samtidig) tillgång till:
1 st docka,
1 st burk Dialon-puder,
1 st till synes helt harmlös minitub med zinksalva (som jag dessutom i mitt oförstånd trodde var tom).

Natti natti

O ville också ha nattlinne på sig ikväll. Vilken tur att det låg en storlek 110-kopia av mitt all time favvo-nattlinne från Nanso och väntade på att bli lagom stort åt någon. Passade perfekt.

Påskelipåsk

Vår-påsk på landet. Baka, baka, baka. Koka ägg. Långa frukostar. Loppisfynda fint förkläde. Plantera nya körsbärsträd och vinbärsbuske. Rensa kryddland. Kratta gräsmattan tillsammans med nästan hela släkten. Bada i sjön (inte jag...). Fem sorters sill. Måla ägg och leta påskägg med fina fina kusinerna. Lycka och lugn. Längtan till en lång torpsommar.

Hemlisresan

Smussel, smussel... Packa väska i smyg. "Tänkte vi skulle rensa på vinden i helgen, så barnen kan väl vara hos mormor och morfar." "Imorgon måste vi upp tidigt för vi får låna en släpkärra av en kollega till mig." "Men vi måste vara där innan kl. 8." "Okej då." På väg till släpkärran... "Kolla i påsen där." "Å, frukost, vad gott." "Kolla lappen också." "Köpenhamn??" "Skall vi åka dit?" "Jaha - vad kul. När då?" "Nu - grattis på födelsedagen!" "Va, nu???" "Men jag har ju ingenting med mig." "Hur länge skall vi vara borta då?" Hi hi hi - under veckan som gick var jag rädd att han skulle misstänka något i förväg. Tänk om han fattat hela tiden, och bara spelar med. Men den reaktionen var 100% äkta disbelief. Värd allt smussel!

Snart...

...bär det av... men det är en hemlis för han den där som sitter bakom mig soffan. Fast han skall med alltså... Hoppas han inte tjuvkikar! Berättar mer i nästa vecka! Ha en skön, härlig, finfin, mysig helg!