Långhelgen på landet blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. På schemat stod bland annat att göra italienska korvar, baka hi hat cupcakes, plantera och så, sticka, baka bröd med mera. I realiteten kom min helg att utgöras av vankande gång från soffa till säng, tillbaka till soffan, återigen en sväng till sängen, osv osv, och dessemellan frekventa dass-besök och extremt mycket sömn. En elak magbacill höll mig gisslan större delen av helgen och först på söndagen orkade jag mig ut i trädgården. Min längtan att äntligen få påta i jorden gjorde att jag trotsade mattheten och faktiskt fick både örter, luktärter, potatis och tomater i jorden. Min käre make stod för större delen av spad-arbetet och jag skötte finliret på ligga-på-knä-nivå.
Som tur för maken och barnen så var mormor och morfar med på landet och kunde avlasta respektive roa/valla, och jag kunde lugnt ligga och våndas på kammaren. Mest var jag ruggigt eländig och riktigt sjuk, men mellan varven fick jag iallfall läst ut Blonde av Joyce Carol Oates, vars 800 sidor hängt med större delen av våren och hotade att bli en ständig medföljare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar